…är en metod som har använts sedan slutet av 1980-talet och där man i Sverige började behandla patienter med förmaksflimmer 2001. Cirka 80% av alla patienter kan bli av med sina besvär efter en ablation. Det kan hända att man behöver göra mer än ett ingrepp men de flesta blir symtomfria efter första ingreppet. Kateterablation är i första hand aktuellt när man inte uppnår tillfredställande resultat efter att ha testat minst ett antiarytmiskt läkemedel men man behöver inte ha prövat läkemedelsbehandling innan ablation ordineras.
Vid ett ablationsingrepp för förmaksflimmer för man oftast in tre katetrar till hjärtat via ljumsken. Kateterablation är effektiv genom att man genom värmebehandling (i vissa fall används istället kyla) isolerar lungvenerna från förmaken och därigenom kan inte felaktig, snabb elektrisk aktivitet som uppstår i lungvenerna leda till att ett förmaksflimmer kommer igång. Kateterablation är ett ingrepp där det kan förekomma komplikationer vid ingreppen men de är sällsynt. Vanligast är blödningskomplikationer från ljumsken, där katetrarna förs in.
I ett fåtal fall kan man åstadkomma en blödning i hjärtsäcken, en sådan blödning kräver oftast att man får lägga in ett s k dränage och tappa ut blödningen. I mycket sällsynta fall kan blodpropp inklusive stroke förekomma.
Kateterablation tar två till fyra timmar och patienten är vaken under ingreppet men får lugnande och smärtstillande läkemedel. Patienten skrivs som regel hem dagen efter behandlingen om inga komplikationer uppstår. Efter några dagar kan patienten återgå till full aktivitet, inklusive arbete.
Efterfrågan på kateterablation överstiger kraftigt tillgången på behandlings-möjligheter. Tillgången är dessutom mycket ojämnt fördelad inom landet. Det är därför angeläget att diskutera med sin behandlande läkare och utnyttja den möjlighet som finns att få behandling på annat sjukhus inom ramen för den vårdgaranti som finns i landet.
Kateterablation PDF för utskrift.
His-ablation PDF för utskrift.
Mazekirurgi PDF för utskrift.