Om du bara drabbas av små attacker av förmaksflimmer och inte har någon hjärtsjukdom eller annan risk för stroke, behövs ingen behandling. Men om du har tätare attacker kan du behandlas med läkemedel.
Under denna rubrik kan du läsa om olika former av behandling – läkemedel, elkonvertering och ablation.
Det första viktiga steget är att upptäcka förmaksflimret. Om man känner igen symtomen som beskrivits bör man läkarundersökas – något kan vara fel oavsett om det föreligger förmaksflimmer eller inte.
Om man påvisat förmaksflimmer så finns det saker man som patient kan göra.
– Sträva efter en normal vikt
– Inte stressa
– Vara fysiskt aktiv
Läkaren i sin tur har flera viktiga beslut att ta.
– Hur förebygga proppbildning och stroke?
– Är blodtrycket för högt och behöver behandlas?
– Finns andra sjukdomar?
– Ska man försöka behålla/återfå sinusrytm?
– Ska man fokusera på att styra hjärtats hastighet först och främst?
Patienter med förmaksflimmer bör i de flesta fall genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat och eventuellt ett arbets-EKG. Blodprover bör tas för kontroll av salthalter, njurfunktion och ämnesomsättning. Blodproppsförebyggande läkemedel sätts vanligtvis in, men i vissa situationer kan andra alternativ vara aktuella.
Räkna ut din riskpoäng för att få stroke om du inte blir behandlad med blodproppsförebyggande medel.
| Riskvärdering | Riskpoäng |
|---|---|
| Tidigare stroke eller TIA | 2 |
| Ålder > 75 år | 1 |
| Ålder 65 – 75 | 1 |
| Högt blodtryck | 1 |
| Diabetes | 1 |
| Hjärtsvikt | 1 |
| Kvinnligt kön | 1 |
| Perifer kärlsjukdom | 1 |
| Ålder > 75 år | 1 |
| Ålder > 75 år | 1 |
(European Society of Cardiology, guidelines)
Poäng kopplat till behandling:
0 poäng: Ingen behandling
1 poäng: Antikoagulantia
2 poäng eller mer: Warfarin eller annat antikoagulantia