Behandlingsstrategi med läkemedel vid förmaksflimmer:
Läkemedel används dels i det akuta skedet och dels för kontinuerlig behandling.
Akut läkemedelsbehandling
I första hand ges läkemedel för att lindra symtom genom att sänka pulsen, som oftast är förhöjd när ett förmaksflimmer börjar. Istället för att elkonvertera kan ett läkemedel ges och inom 3 timmar kan flimret övergå till normal rytm. Fungerar för ca 50% av patienterna om det ges tidigt efter flimmerdebut.
Kontinuerlig läkemedelsbehandling
Här finns flera läkemedelsgrupper och vilka läkemedel man ordineras beror på många faktorer. T ex ålder, kön, andra sjukdomar mm.
Läkemedelsgrupper
1. Läkemedel som minskar risken för stroke
– blodproppsförebyggande medel/behandling
Blodproppsförebyggande läkemedel, så kallad ”antikoagulantia”, tas för att minska risken för blodproppar och stroke. Det finns ett vanligt och sedan länge beprövat läkemedel samt sedan några år en grupp nya läkemedel, sk NOAK. Läkemedlen skiljer sig åt i hur den blodproppsförebyggande effekten åstadkoms och i hur kontrollen av behandlingen sker.
Personer som behandlas med det beprövade läkemedlet tar blodprov regelbundet för att läsa av sitt PK/INR-värde (som mäter blodets förmåga att levra sig). Fördelen med de nya läkemedlen är att de inte behöver kontrolleras lika ofta, vilket underlättar för patienten. Däremot finns inte helt effektiva motmedel till alla de nya läkemedlen vilket innebär att en kraftig blödning, vid t ex en olycka, kan bli svår att stoppa. Motmedel finns till en av NOAK-preparaten samt till det äldre beprövade läkemedlet.
Acetylsalicylsyra skrivs fortfarande ut till patienter med förmaksflimmer, men rekommenderas inte längre som behandling av förmaksflimmer i Socialstyrelsens riktlinjer.
Vad som påverkar om blodproppsförebyggande läkemedel ska sättas in är hur många riskpoäng personen har. I CHA2DS2–VASc-tabellen kan du räkna ut dina poäng. Preparatval görs alltid i samråd med behandlande läkare.
Personer som behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel i form av warfarin (Waran) kan välja att sköta provtagningen själva i hemmet. För det krävs inköp av en apparat och en kortare utbildning på AK-mottagningen.
Remiss skrivs av behandlande läkare. Denna möjlighet ger större frihet för personerna som då inte behöver uppsöka AK-mottagning eller vårdcentral. Apparaten bekostas av personen själv medan övrig utrustning är kostnadsfri. Några landsting erbjuder apparaten gratis. Lyssna med din läkare om du är lämplig för att ha en apparat och om den eventuellt är gratis.
2. Läkemedel med syfte att sänka hjärtfrekvensen (pulsen) s k frekvensreglerande läkemedel
– Betablockerare som också kan bidra till att återskapa och behålla hjärtats normala rytm.
Betablockerare är inte lämpliga för alla, t ex inte vid astma.
– Kalciumflödeshämmare
3. Rytmstabiliserande läkemedel (antiarytmiska läkemedel) minskar retbarheten i hjärtats elektriska system. Det gör att risken för nya flimmerattacker minskar. Rytmstabiliserande läkemedel bromsar inte alltid hjärtrytmen under en attack, utan används i första hand för att förhindra nya attacker.
Vid läkemedelsbehandling är det viktigt att det görs en individuell bedömning. Det förekommer inte sällan att man kan få prova några olika läkemedel och även kombinera läkemedel.
Biverkningar kan förekomma
Biverkningar kan förekomma, generellt sett brukar man uppskatta att var 20:e patient får en biverkan som föranleder åtgärd. Biverkningar är oftast övergående när man slutar med läkemedlet. Läkemedel som används vid behandling av patienter med förmaksflimmer kan bl a leda till ökad trötthet, långsam puls, kalla händer och fötter, svullna fötter och förstoppning.
De läkemedel som har till syfte att förhindra förmaksflimmer att återkomma, s k antiarytmiska läkemedel har också i vissa fall en negativ effekt i det att de kan starta andra och ibland farliga hjärtrytmstörningar. Behandling med dessa läkemedel påbörjas därför ibland på sjukhus och noggrann kontroll av behandling är viktig. Denna uppföljning sker hos läkare med specialistkompetens inom området invärtesmedicin eller kardiologi.
Om patienten på grund av biverkningar inte kan fortsätta sin medicinering kan kateterablation vara ett alternativ.